Zillertal

Zillertal skär rakt söderut från Inndalen, och ingen annan dal i Tyrolen samlar så mycket åkning på ett och samma ställe. Fyra stora skidområden ligger längs dalen, och ett gemensamt liftkort — Zillertal Superskipass — binder ihop dem till 546 km pist och 180 liftar säsongen 2026/27. Utöver alpint finns här drygt 113 km längdspår och över 460 km vinterleder. Det är dalens hela grundidé: du bor på ett ställe och väljer åkning efter dagsform och väder.

Två av områdena bär dalens karaktär tydligast. Mayrhofen mitt i dalen är den livliga huvudorten — Penken och Ahorn ovanför byn, den ökända brantpisten Harakiri och en afterski som drar folk hela vägen från Sverige. Haken är läget: själva byn ligger på 630 m ö.h., så du åker lift upp till snön och hem på skidor bara när snöläget tillåter det.

Längst in ligger Hintertux, glaciären i dalens ände. Här åker man i praktiken året runt, toppen når 3 250 m ö.h. och snön är säker även när resten av Tyrolen är brun. Byn är liten och kvällarna tysta — raka motsatsen till Mayrhofens puls. Det är dalens försäkring: när vädret sätter stopp längre ner går det nästan alltid att åka på glaciären.

Så vem passar Zillertal? Den som vill ha ett brett område utan att binda sig till en enda ort. Du kan basera veckan lågt och billigt i dalen, jaga förhållandena uppåt när det behövs och ta glaciären som reservplan de dagar vädret vänder. Vill du bara ha en enda ort med allt inpå knuten finns det enklare val — här är själva poängen att röra sig.

Från Sverige flyger du oftast till Innsbruck och tar transfer eller hyrbil in i dalen. Det klimatsmarta alternativet är tåg till Jenbach och vidare med Zillertalbahn eller buss uppför dalen — en 32 km lång linje med halvtimmestrafik som går hela vägen från dalmynningen till Mayrhofen. Hur du faktiskt tar dig hit går vi igenom i guiden till att ta dig till Zillertal, och hur du åker hela dalen på ett kort i artikeln om Zillertal Superskipass.